Kronologi

Sovjets fall och Armeniens och Azerbajdzjans självständighet, 1991-1994

1991
14 januari Azerbajdzjanska SSR:s högsta sovjet antar en resolution som förenar den armeniskbefolkade regionen Shahumian med den azeriska regionen Kasum-Islamov, varvid regionen Geranboy skapas.
30 april-15 maj Azerbajdzjan, med stöd från Sovjetunionens inrikesstyrkor, utför deportationer av befolkningen i 24 armeniska byar i Shahumian-distriktet norr om Nagorno-Karabach. Dessa deporteringar kommer att kallas för ”Ring-operationen”.
30 augusti Azerbajdzjans parlament antar en deklaration om återställandet av Azerbajdzjans nationella självständighet från 1918-1920 och utropar sig som arvtagaren till den gamla republiken (artikel 2 i självständighetsdeklarationen).
2 september Under en session med deltagare från Nagorno-Karabachs distrikt, Shahumian-regionens sovjeter samt representanter från andra sovjeter, antar man deklarationen om utropandet av Republiken Nagorno-Karabach (NKR).
21 September Armenien utropar sin självständighet via folkomröstning.
22 september De ryska och kazakiska presidenterna, Boris Jeltsin och Nursultan Nazarbajev, besöker Stepanakert med en fredsbevarande mission.
23 september Under ledning av de ryska och kazakiska presidenterna håller man ett möte mellan ledare från Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach och Armenien.
25 september Stepanakert beskjuts för första gången med artillerield från närliggande azeriska områden. Liknande överfall blev så småningom allt vanligare och betraktas numera som Azerbajdzjans krigsdeklaration.
26 november Azerbajdzjans högsta sovjet antar en resolution som avskaffar Nagorno-Karabachs autonoma oblast.
10 december En folkomröstning om självständighet äger rum i Nagorno-Karabach. I denna röstar 99,98% för Republiken Nagorno-Karabachs (NKR) självständighet.
25 december Sovjetunionen upphör att existera.
28 december Val till det första parlamentet, NKR:s högsta råd, hålls. Det nya parlamentet består av 75 ledamöter.
30 december Ledarna för Oberoende staters samvälde (OSS) utfärdar en vädjan till Azerbajdzjan och Armenien om återupptagandet av förhandlingar om Karabach-konflikten.

1992
6 januari NKR:s högsta råd antar en resolution om Republiken Nagorno-Karabachs nationella självständighet.
26 januari Azeriska armén lider sitt första allvarliga nederlag. Förlusten av byn Karintak (azeriska Dashalti) strax intill den befästa staden Sushi markerar den vändningen i konflikten då den azeriska sidan började förlora greppet om Karabach.
30–31 januari Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) hålls i Prag där det, efter Armeniens och Azerbajdzjans inval till organisationen, beslutas att ESK-representanter ska skickas till regionen.
19 februari NKR:s högsta råd utfärdar ett uttalande till FN:s generalsekreterare och de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, där man fördömer Azerbajdzjans militära aggression mot NKR och användandet av ”BM-21/Grad”-missilartilleri mot Stepanakert och andra delar av NKR.
25-27 februari NKR:s armeniska styrkor inleder en offensiv för att inta Khojali och neutralisera artilleribeskjutningen av Stepanakert. Under sammandrabbningen dödas flera hundra flyende Khojalibor, vilkas kroppar påträffas på det azeriskkontrollerade området. Kort därpå tvingas Azerbajdzjans president Ayaz Mutalibov att avgå. Medan Baku anklagar armenierna för massakern, påstår Mutalibov att den oppositionella Azerbajdzjanska populära fronten har iscensatt massakern för att tvinga bort honom från makten.
28 februari ESK:s sjunde möte anordnas under vilket man vädjar till Azerbajdzjan att lyfta blockaden mot Nagorno-Karabach och ber Ryssland och Kazakstan att fortsätta med sina försök att uppnå en överenskommelse för eldupphör och förhandlingar.
20 mars OSS-ländernas möte hålls i Kiev. Man kommer överens om skapandet av övervaknings- och fredbevarande styrkor inom OSS. Situationen i Nagorno-Karabach diskuteras.
24 mars En ESK-resolution kräver en speciell konferens om Nagorno-Karabach där ”valda och andra representanter från Nagorno-Karabach” förväntas närvara.
10 april Massakern i den armeniska byn Maragha äger rum. 40-tal armeniska invånare hittas mördade och många kroppar är lemlästa.
14 april Ryska utrikesministern skickar ett brev till FN:s generalsekreterare om möjliga scenarion för lösningen av Karabach-konflikten.
1 maj En ESK-resolution om principerna för en övervakningsmission av ett eldupphör antas i Minsk.
5 maj Ryssland deklarerar skapandet av en medlingsmission för lösningen av Karabach-konflikten.
9 maj NKR:s styrkor erövrar strategiska staden Shushi.
14 maj Azerbajdzjans högsta råd återinsätter den avsatte Mutalibov som landets president. Dock tvingas Mutalibov redan dagen därpå (15 maj) fly Baku då väpnade styrkor tillhörande Azerbajdzjanska populära front stormar parlamentet.
18 maj Genom erövringen av den viktiga staden Latchin, etablerar NKR:s styrkor en livsviktig landkorridor med Armenien och bryter det långa azeriska blockaden av NKR.
1–6 juni Ett förberedelsemöte med ESK:s Minsk-konferens om Nagorno-Karabach hålls i Rom. Senare skapar dessa stater ESK:s Minsk-grupp.
12 juni Azerbajdzjans styrkor börjar en storskalig offensiv som resulterar i ockupationen av Shahumian-regionen, norra delen av Martakert-regionen och östra delen av Askeran-regionen.
14 juni Abulfaz Elchibey, ledare för Azerbajdzjanska populära fronten, väljs till ny president i Azerbajdzjan.
31 juli En officiell delegation från NKR besöker för första gången ESK Minskgrupps möte.
11 augusti USA:s kongress antar en resolution som fördömer Azerbajdzjans aggression mot Nagorno-Karabach och förbjuder USA-administrationen från att ge statsbidrag till Azerbajdzjan tills blockaden mot Armenien och Nagorno-Karabach hävs.
15 september Hemliga möten mellan officiella representanter från Azerbajdzjan och Nagorno-Karabach hålls i Moskva.
19 september Sotji-överenskommelsen undertecknas av försvarstalesmän från Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach och Armenien. Dokumentet kräver upphörande av alla militära aktiviteter under två månader.
11–12 december ESK Minsk-gruppens medlemsstater möts i Stockholm. Ett dokument för upphörande av militära operationer överlämnas till stridande parter för överläggning. Azer-bajdzjan, med stöd av Minsk-gruppmedlemmen Turkiet, förkastar förslaget.

1993
5–8 januari Ett möte mellan representanter för presidenterna i Armenien, Azerbajdzjan, Ryssland, USA och Turkiet samt ESK Minsk-gruppens ordförande, det s.k. ”5+1”-formatet hålls. Deltagarna kommer överens om en ”uppgörelsekalender”. NKR:s ledarskap avvisar Turkiets medling då landet öppet ger militärt och ekonomiskt stöd till Azerbajdzjan.
26 januari NKR:s högsta råd antar en resolution om antagandet av 1949 års Genève-konvention och 1977 års tillkommande protokoll.
27 januari Europaparlamentet antar en resolution som fördömer den azeriska blockaden mot Armenien och Nagorno-Karabach och kallar den för ett brutalt brott mot mänskliga rättigheter.
17 mars – 6 april Ett möte enligt ”5+1”-formatet hålls i Genève. Azerbajdzjan vägrar ensidigt att delta i förhandlingar i detta format.
8 april Rysslands president introducerar ett nytt initiativ för lösningen av Karabach-konflikten.
9–16 april Hemliga möten mellan representanter från Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach och Armenien hålls i Moskva.
30 april FN:s säkerhetsråd antar resolution 822 som kräver ett omedelbart upphörande av alla militära och fientliga aktiviteter, tillåtelse för internationella organisationers att få tillgång till regionen, återupptagandet av förhandlingar och placeringen av ESK:s fredsbevarande styrkor i konfliktområdet.
9 juni Azerbajdzjans president Abulfaz Elchibey flyr huvudstaden Baku inför hotet från militäruppror.
17 juni En ömsesidig överenskommelse mellan NKR och Azerbajdzjan om att beskjutningen av Aghdam och Stepanakert ska upphöra medlas fram av Ryssland.
27 juni En överenskommelse om en veckas upphörande av militära offensiver så väl som missil- och artilleribeskjutning i regionerna Martakert och Aghdam sluts mellan NKR och Azerbajdzjan, återigen med Rysslands medling.
28 juni – 4 juli Den ryska medlingsmissionen besöker Baku, Jerevan och Stepanakert med förslaget att förlänga överenskommelsen från 27 juni och utöka den till militära operationer i andra konfliktzoner.
23 juli NKR:s utrikesdepartement grundas.
24 juli En överenskommelse om tre dagars eldupphör med start den 25 juli undertecknas.
29 juli FN:s säkerhetsråd antar resolution 853 om Nagorno-Karabach.
25 augusti NKR:s representanter till Frankrike, EU och Europarådet utses.
31 augusti Ett nytt 10-dagars eldupphör medlas fram av Ryssland.
9 september Rysslands president skickar meddelanden till ledarna i Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach och Armenien och föreslår en överenskommelse om omfattande nedläggning av militära aktiviteter.
9–11 september ESK Minsk-gruppens möte hålls i Moskva där gruppen erkänner Nagorno-Karabach som en oberoende part i konflikten.
12–13 september Förhandlingar i Moskva resulterar i en överenskommelse om förlängning av eldupphöret till 5 oktober.
22–23 september Förhandlingar mellan Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach och Armenien, under ledning av Minskgruppen, äger rum i Paris. FN:s säkerhetsråds resolutioner 822 och 853 diskuteras.
9 oktober Efter att Azerbajdzjans nyvalde president, Abulfaz Elchibey flytt huvudstaden Baku, väljs Heydar Alijev till Azerbajdzjans president.
14 oktober FN:s säkerhetsråd antar resolution 874 som påtalar tillämpandet av tidigare krav för upphörandet av militära aktioner och upptagandet av förhandlingar och slutligen erkänner Nagorno-Karabach som en konfliktpart.
11 november FN:s säkerhetsråd antar sin fjärde resolution, 884, om Nagorno-Karabach.
1 december Den azeriska delegationen förkastar den slutgiltiga versionen för eldupphöret som har godkänts av ESK:s Minskgrupp och lämnar salen i protest.
16 december Azerbajdzjan bryter mot eldupphörsavtalet och startar en storskalig offensiv mot NKR längs hela frontlinjen.
21–22 december Ett seminarium där delegationer från Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach och Armenien deltar äger rum på Åland.

1994
27 januari Ryssland föreslår ett treveckors eldupphör med start den 1 februari 1994.
4 februari Den nytillträdde ordföranden för ESK:s Minsk-grupp, svensken Jan Eliasson, deltar i Minskgruppens första möte.
14–15 april Förhandlingar under ledning av Minskgruppen börjar i Prag.
4–5 maj Ett möte mellan ledarna för parlamenten i Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach och Armenien äger rum i Bisjkek, Kirgizistan. Armenien och Nagorno-Karabach undertecknar ”Bisjkek-protokollet”. Azerbajdzjan undertecknar protokollet den 8 maj 1994. Protokollet blir grunden för det rådande eldupphörsavtalet.
9–11 maj Ett mer detaljerat eldupphörsavtal presenteras av Ryssland. Försvarsrepresentanter från Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach och Armenien undertecknar avtalet. Avtalet träder i kraft den 12 maj 1994.
19 maj ESK ständiga kommitté utfärdar en kommuniké i stöd för villkoren för eldupphöret.
14–18 juni ESK Minsk-konferensens ordförande Jan Eliasson besöker regionen inklusive Nagorno-Karabach.
28 juni – 5 juli Nagorno-Karabachs parlamentariska delegation besöker Strasbourg på inbjudan från Europarådets generalsekreterare för att delta i Europarådets möte om relationerna med icke-medlemsstater.
7 juli NKR-delegation deltar i ESK Minsk-gruppens möte i Wien och förkastar förslaget om placering av turkiska trupper som en del av de internationella fredsbevarande styrkorna i konfliktzonen.
11 augusti Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach och Armenien håller förhandlingar i Moskva där man kommer överens om att släppa kvinnor och barn som har tillfångatagits av stridande parter.
8–9 september Bilaterala och multilaterala möten mellan de högsta ledarna från Azerbajdzjan, Armenien och Nagorno-Karabach samt Rysslands utrikesminister äger rum i Moskva. Nyckel-punkter för en politisk lösning diskuteras.
17 oktober En överenskommelse för ömsesidigt överlämnande av krigsfångar medlas fram av Minsk-gruppen.
5–6 december ESK efterträds av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Minsk-gruppens ordförandeskap skapas. Ryssland och Sverige utses till delat ordförandeskap. Mötet klargör sin beredskap att skicka fredsbevarande styrkor till området efter att ett beslut om upphörandet av den väpnade konflikten nås.
22 december NKR tillsätter en ny presidentpost i republiken och väljer Robert Kocharian till sin första president.